Initial feeling when waking up this morning at 06:15, was that this was going to be a good day and it turned out to be true. Flying colleague Anders picked me up just before 07:30 and together we enjoyed the drive up to Uppsala where we first had to pick up his V50 that became my companion for the day.
Out at Sundbro, we pulled out SE-IYD, met up with Henke and decided to do yet an other “tedious” traffic pattern around the field. Taxied out and took-off on runway 03 and made a great pattern. Second and third ones were quite mediocre and on final for the fourth time Henke ordered a full stop asking me to leave the runway after landing. He then looks at me and asks “are you ready”, when answering with an affirmative he contacts Uppsala tower with the words “Uppsala tower, S-YD is now 1 person on first solo” before jumping out.
Taxied back to the holding point, took a deeeeeeeeeeeeeeep breath and slowly moved the throttle forward and up I went:
Up up and away……!
300ft:
- Landing lights off
- Flaps up
Started the right turn around Forkarby village. Established myself on the downwind for runway 03 and did the usual checks.
- Fuel selector: Both
- Mixture: Rich
- Landing lights: On
- Carburetor heat: On
- Flaps 10 (if under 110kts on this bird instead of 85 as on the others)
Turned on to right base, flaps 20 and 75kts followed by another right turn on to final and flaps to 30 kts. It was now when I realized that the carburetor heat wasn’t off that no one was sitting in the right seat. After quickly adjusting this I made a greaser of a landing and on my way up I started to hum “Come fly with me”, something which lasted for remainder of “Tour de Sundbro”
Capt. PC coming in for his first landing……….
On the lap turn I decided I was happy and informed of my intentions of a full stop landing. Upon taxiing back the friendly controller over at Ärna congratulated me and hoped to hear more from me on the frequency 🙂 (always motivating when ATC welcomes you back).
When jumping out of IYD I was greeted by Anders and Henke and had a smile on my face that was not to be misunderstood!
Happy or what?
All in all, it was worth the wait and I am happy I decided not to give up as I was very close to after last time!
Some numbers to date:
Total: 27,1 hours
Dual: 26,2 hours
PIC: 0,9 hours
Landings: 111
Some more pictures from today (c) Anders Wilhelm can be found here
A final picture of someone wanting nothing but to get up in the air again:
PC: A twist of life 
Grattis och starkt jobbat 🙂 Jag vet själv vilken underbar känsla det var när jag flög EK första gången.
Kul att se bilderna och ett stort grattis igen!
Det hade gått rätt sunkigt för mig oxo innan dagen för EK, hade en del tankar på att ge upp jag oxo efter många dåliga start och landningspass. Men allt bara vände en kall vintermorgon och herr flyglärare bestämde sig för att släppa iväg mig. Väl ensam i kärran så blev man mycket mer skärpt! Nu fanns det ingen som kunde rädda dig om du gjorde något fel – så det är väl bara att göra rätt då och inte slumra sig genom lektionen.
Faktum att jag kände att EK flygningen var mitt bästa pass hittills. För första gången höll jag bra uppsikt. Höll rätt fart, höjd, sjunkhastighet, högläste checklistor och tom lät sundbro radio följa med i mitt äventyr vilket jag brukar vara ganska sparsam med (hoppas komma över min radioskräck snart).
Jag börjar längta att få göra en ny EK 😉 Det har gått 2-3 månader nu så det blir en härlig återupplevelse, för jag känner att jag tappat en del redan.
Åter igen, jättegrattis PC. Det var fenomenalt roligt att se dig få sticka iväg själv. (Att någons mungipor kunde vara så högt uppe hade jag inte en aning om).
Bara en liten kommentar till din/Henkes(?) landing checklist… En cessna har ingen fuel pump ;-p
Nu är det fixat! Skyller på glädjefnatt 😉
Tack igen för dokumenteringen!
Stort grattis och välkommen i EK-klubben!
Grattis själv! första EK är inte att leka med, satt också o sjöng =)